Bestick

Vem har bestämt att sked, gaffel och kniv är de bestick vi äter med i västvärlden? Finns det en anledning till att vi inte äter med pinnar så som är seden i bland annat Kina och Japan? Här är historien om våra vanliga bestick som du inte hade en aning om att du var nyfiken på.

När vi går igenom våra vanliga matbestick så börjar vi nu i omvänd ordning med den yngsta medlemmen i besticksfamiljen. Gaffel vid måltider är ett europeiskt påfund som finns dokumenterat för första gången någon gång under 1500-talet. Gaffelliknande verktyg, som treudden och högaffeln, har existerat långt före dess. Men det skulle ta lång tid innan gaffeln hamnade på matbordet. Vissa tror att detta kan ha att göra med att gaffeln varit så förknippad med jakt, död och ondska.

Skeden är det bestick som har mest överens med mänskliga verktyg utanför matens och kökets värld. Skeden, sleven, skopan eller spaden. Kalla den vad du vill men de är alla namn på något som ska lyfta en flytande eller halvflytande massa från en plats till en annan. I detta sammanhang är det rimligtvis tallriken respektive munnen som är de två platserna. Ordet sked kommer, enligt Projekt Runeberg, från verbet skeda som förr betydde att (med viss svårighet) skilja något från något annat. Så som när lagom mängd soppa tas från sopptallriken.

Det äldsta besticket är, föga överraskande, den mångsidiga kniven. Knivar som är mer än två miljoner år gamla har hittats vid flera arkeologiska utgrävningar. Knivens mångsidighet som allt ifrån jaktvapen till matbestick gör den till en av människans smartaste uppfinningar. Möjligtvis endast i konkurrens med hjulet.